Skapar eget jobb?

Ja eftersom det ju är jag själv som inte skriver något, är det ju inte ens konstigt att ingen läser den här bloggen...
men lite besviken bleva jag iaf.

Jag tänkte meddela er att mår bra, livet fungerar bra, inga större problem och att jag numera är fullt upptagen med att skapa mig ett jobb på mina egna villkor, hemifrån och med min dator. Just nu är det bara som ett tidsfördriv för att jag ska ha något att göra, men som sagt, en dag hoppas jag på att ev tjäna pengar på min "lilla" hobby...
det bsta är att jag kan göra dett när jag vill, och orkar, fastän jag tyvärr har mycket höga krav på fullkomlighet, så jag jobbar kanske lite för mycket "övertid" för att det bara skuelle vara en hobby...men så är det, jag blir lite som om besatt av saker och ting, de saker som jag intresserar mig för...

Livet är bättre

Jag undrar varför det alltid är de dagar man mår som sämst som man skriver av sig?? Varför skriver ingen då de är glada, mår bra och livet leker?

Det har varit väldigt tyst hät i min blogg nu länge, jätte länge och under tiden har en hel del hänt. Fastän dagen är gråmulen och det blåser mår jag bra, jag är glad och nöjd fastän jag har ont i ryggen såsom varje dag...igår läste dag igenom en massa fina kommentarer i gästboken som jag fått under den tid bloggen legat nere, eller jag ens kommit ihåg att jag har mina hemsidor om adhd och aspergers. Jag belv återigen påmind om att det finns ett behov av att mina sidor finns till och på kvällen kom jag plötsligt på  några saker som kunde vara bra och lägga till där.

Adhd beror på att man har för lite mängder av signalsubstansen dopamin, det är detta som adhdmedicinerna hjälper med, att hålla dopamin nivån uppe. Men det finns också andra saker som ökar på dopaminet, och nu menar jag inte att man skall använda sig av dessa istf mediciner, men man kan ha dem som hjälpmedel de dagar som man är nere.

Här några saker som medicinskt bevisats ha ökande effekt på dopaminet; solljus, grönt te, sex, motion, musik man tycker om coh att sjunga själv.

Dans på rosor

Åkte in till stan igår och vem stod inte på en busshållplast med sin pojkvän och rökte om inte min egen kära lilla dotter?!?
Skulle inte hon vara i skolan??? Så jag ringde till hemmet där hon för närvarande bor och frågade. Jodå, hon skulle vara i skolan...vilket hon ju bevisligen inte var eftersom jag precis sett henne.

På kvällen ringde dottern själv och frågade efter mitt exs telefonnummer, vilket ju var bra eftersom han ju var hennes styvfar i så många år, och fårmodligen är henne närmare än hennes egen far. Sen vad som händer det får framtiden visa, men jag tycker att det hade varit bra om de kunde hålla kontakten med varandra. I alla fall, så dottern var så jävla förbannad på mig för att jag hade tjallat om hennes skolkande ifrån skolan.
Förlåt?!?

Jag är hennes mamma, och jag har ensam vårdnaden om henne, och där hon bor har de bara hand om henne för att jag inte orkar, och för att hon inte vill bo hemma längre. Hon har inte fattat att allt de bestämmer har de frågat mig om i förhand om ifall det passar mig, de har i stort sett precis samma regler som vi har haft hela tiden här hemma enda undantaget är att hemgångstiderna är lite tidigare än vi haft. Så nu är det frågan om hur det blir med hennes boende eftersom hon skiter i alla regler och ljuger konstant om allting så kan man ju inte lita på henne. I värsta fall blir det någon anstalt liknande istället för det friare som vi ifrån början hade planerat.

Och hem kan hon inte komma, om hon gör det så dödar vi all omtanke och kärlek emellan oss för all framtid med allt bråk!

Jag håller på att packa, skall åka till fjällen med min nya herrbekanta. Han har en stuga varje år med sina kompisar. Kul att det verkligen blir av, jag har inte haft möjlighet att åka skidor på så många år, så jag ser verkligen fram emot det. En hel vecka med nedförsåkning, after-ski och allt annat vad det innebär. Mamma är helt utom sig på grund av att jag skall åka bort med en kille som jag träffade för en vecka sen, hon vet inte vilket ben hon skall stå på. Herre Gud, jag är ju en stor flicka och hade han velat mig illa, ja då hade han redan passat på i lördags!

Vi var på en mycket trevlig middag och fortsatte till en bar i närheten där han bor där vi pratade och pratade, drack vin och fortsatte hem till honom. Inte för att ha sex utan för att prata, och sova ihop. Och hur det nu blev så hade min mens börjat lite tidigare än vanligt, så det har inte ens kunnat bli någon sex. Vi har sovit ihop sedan i lördags förutom igår då vi båda har tvättat kläder och förberett resan vi skall ut på imorgon. Vad underbart det är att få känna sig som en vacker, åtråvärd kvinna igen. Det är det man saknar i gamla förhållanden, uppvaktandet och spänningen...

Så mitt liv fortsätter i samma tudelade känsla, oro för dottern som försöker sabba sitt liv, och en spirande liten romans.
Jag kan bara konstatera att livet är som en dans på rosor, och det gör ont att stiga på taggarna!

Åka skidor?

Jaha, dottern var återigen på okänt ort i dagarna tu sedan efter festen hon fick gå på i fredags. Först nu för en timme sedan fick de tag på henne. jag fattar inte att hon är så dum, hon skrattade bara åt mig när jag berättade att jag hade varit orolig när jag inte visste var hon hade varit, och att hon inte hört av sig..

Så nu får hon stå för följderna, skolan kommer att gå åt helvete, det blir inget av detta året så hon måste gå om hela årskursen. Och det blir nog kul när det andra tar studenten nästa vår! Tja, hon får skylla sig själv.

Sedan var jag på träff, faktiskt så var mamma med på först träffen, vi bestämde så hastigt och lustig att vi skulle träffas i fredags efter samma fest som dottern försvann efter, och i och med att mamma var med så hängde hon med till baren vi skulle ses på, hon skulle ju sova över hos mig. Och igår var vi på riktig date på tumanhand, och det var mycket trevlig och jag sov över fast det inte skulle bli det då. Och vi sov faktiskt bara ihop, kramades och det var underbart.

Han snackade om att han ville att jag skulle följa med till hans stuga i fjällen och åka skidor v 9, och om han verkligen menar det, och mamma tar katten så gör jag det. Men jag har lite svårt för att riktigt kunna tro på vad han eller någon anna kille skulle säga för den delen, efter den förra som bara en dag meddelade mig att det inte skulle bli något.
men man kan ju bara leva i hoppet, det kommer nog rätt kille för mig också, en dag.

Jag bara hoppas att den dagen redan är här.

Träffades första gången

Tjaha, nu gick dottern till slut med på att träffa mig sedan vi rök ihop för snart en månad sedan, så jag var där igår. Det var inget speciellt hon ville säga som jag inte redan visste om, att hon nu har flyttat hemifrån och inte vill komma tillbaka. Ingen överraskning för mig, det kände jag redan på mig när hon gick hemifrån då för flera veckor sedan.

Aldrig hade jag kunnat tro att hon skulle flytta hemifrån redan nu, och på detta sätt. Att det var på g, det vissta jag, och att vi inte skulle bli var här så speciellt länge det hade jag också anat mig till redan när vi flyttade in. Men jag bara hatar att flytta, och att bara ha bott här i två månader och vara tvungen att börja leta efter lgenhet igen, det känns inget vidare. Det är rekord till och med for mig, innan var kortaste tid emellan flyttandet ett halvt år, nu ett par månader. För jag har inte råd att bo kvar här ensam, dottern däremot verkar få det mycket bättre ställt nu när hon tagits omhand av socialen, de betalar det mesta hon bara pekar på verkar det som. Känns lite tråkigt att jag som mamma inte har/haft samma ekonomiska möjligheter till det samma, att skämma bort henne.

Men vi skall träffas på tuman hand imorgon på stanm, käka nåt och se hur det går för hon vill gärna komma hem och hälsa på katten. Det förstår jag men jag vill att vi kan prata med varnadra innan hon kommer hit, för jag kan verkligen inte se henne bo hemma, åtmistone tills vidare. Kanske i höst eller så, om vi båda känner för det då.

Så jag är glad över att vi nu kommit en bit på vägen till att få tillbaka vårt förhållande, för det har varit så tätt under alla åren sedan hon föddes, vi har varit så nära varandra alltid tills nu. Underbart att se henne igen! Jag har så saknat henne, och jag var så orolig för henne när hon rymde...när "ingen mer än hon själv  visste var hon befann sig" som hon själv uttryckte det...

Glad trots allt

Igår hade jag återigen huvudvärk, så svår att jag inte kunde göra mer än att ligga still i sängen. Jag börjar vara ganska så trött på att jämt ha ont i huvudet. Nu har det länge varit 6 dagar värk av sju möjliga men kanske gårdagens spänningshuvudvärk ändå går att förklara. Bostadsbolaget gick med på att korta ner uppsägninstiden av lägenheten, och vi kan flytta i helgen om två veckor. Jag var fysiskt illamående och hade ångest hela dagen och jag spände mig så för att tala om det för honom, att vi skulle ta lägenheten vi sett och att han nu åker ut i slutet av november.
Han tog det med stoiskt lugn, men ringde strax efter upp en kompis om att han nu behöver lägenhet bums. Konstigt om han plötsligt idag får tag på en lägenhet. Det var ju omöjligt innan.

Idag har värken släppt lite, man jag är fortfarande inte bra. Nu skall jag bara skaffa hjälp till flytten, försöka samla ihop lite lådor och packa, packa och packa. Hyra bil om ingen har passande att låna ut just då, den här flytten är ju planerad men lite hastigt påkommen trots allt.

Dottern börjar nu trilskas, hon vill inte flytta säger hon, fastän hon redan sa okej till den nya lägenheten. Men hon har alltid svårt för att ställa om sig till nya situationer, lite längre förberedelse tid hade skanke varit bra, men så är det inte alltid i livet. Det överraskar en med jämna mellanrum, saker blir sällan som man har planerat och kanske är det bra så.
Inte hade jag för en fem-sex år sedan trott att det här förhålandet skulle ta slut. Men det gjorde den och nu väntar framtiden.

Framtiden är inget att vara varken rädd eller orolig för, även om vi ofta är det. Framtiden kanske visar sig vara oändligt mycket bättre än vi kunnat föreställa oss, och därför lagt ner onödig energi på att oroa oss helt i nödan.


Ny blogg!

Okay, nu var det så att jag försökte så gott jag kunde med den blogg som tillhandahölls av leverantören av min hemsida och eftersom jag av någon orsak hade tekniska problem men att få min inlägg publicerade så tänkte jag prova denna. Så all inlägg innan dags dato här nedanför är gjorda tidigare och flyttade hit.

RSS 2.0