Jag hatar kvinnliga gynekologer!
Alltid när jag råkat ut för en kvinnlig gynekolog så har jag blivit så nedrigt behandlad, kännt mig smutsig och äcklig. Vad är det för fel på kvinnliga gynekologer? Tror de att bara för att de själva har en vagina så behöver de varken vara försiktiga eller finkänsliga???
Alla manliga jag har varit hos har varit helt underbara, känsliga och omtänksamma. De har talat om vad de skall göra, att det nu kommer attkännas si och så eller att det kommer att vara KALLT! Sist nu var jag hos en specialist, och givetvis råkade jag återigen ut för en kvinnlig sådan, gravid i åttonde månaden snart klar för att poppa och hur blev det? Jo, jag kände mig våldtagen!
Kalla instrument körs in i de känsligaste delar av en utan förvarning, kallt vatten sprutas in för att kunna ta ultraljud på livmoderslemhinnan. Och när jag undrade om det skulle göra ont sa hon bara att det skulle det inte göra för det dom skulle göra ont alldeles nyss, det reagerade jag inte på. Och sen gjorde det ONT, så jävla ont att jag kände det ända uppe i halsgropen!!!
Sjukhuset i fråga som den här omnämda gynekologiska specialisten jobbar på, har gjort nästan alla de undersökningaroch diagnoser som gjorts på mig på senare år, dvs de har alla papper om mig, det kan läsa allt som finns av intresse som finns om mig.
Om de nu råkar vara läskunniga vill säga! De har svart på vitt och välförvarat i datorn att mina sinnesförnimmelser är udda, att saker som för andra gör jävligt ont, det kanske jag inte ens märker, och sedan annat som inte registreras av "normen" det känns bara så jävla ont. Jag blev precis opererad av en mycket trevlig manlig gynekolog, för polyp i livmodern och samtidigt blev det givetvis också en skrapning av livmoderslemhinnan. Jaha, jag vaknade upp ur narkosen och mådde superbra, inga smärtor eller andra konstiga förnimmelser. Jag hade inget behov av allt smärtstillande jag fick med mig hem därifrån och jag är fullt medveten om att andra har ont och mår dåligt i dagar efteråt.
Bara det borde väl säga något? Att jag inte funkar som normen...
Alla manliga jag har varit hos har varit helt underbara, känsliga och omtänksamma. De har talat om vad de skall göra, att det nu kommer attkännas si och så eller att det kommer att vara KALLT! Sist nu var jag hos en specialist, och givetvis råkade jag återigen ut för en kvinnlig sådan, gravid i åttonde månaden snart klar för att poppa och hur blev det? Jo, jag kände mig våldtagen!
Kalla instrument körs in i de känsligaste delar av en utan förvarning, kallt vatten sprutas in för att kunna ta ultraljud på livmoderslemhinnan. Och när jag undrade om det skulle göra ont sa hon bara att det skulle det inte göra för det dom skulle göra ont alldeles nyss, det reagerade jag inte på. Och sen gjorde det ONT, så jävla ont att jag kände det ända uppe i halsgropen!!!
Sjukhuset i fråga som den här omnämda gynekologiska specialisten jobbar på, har gjort nästan alla de undersökningaroch diagnoser som gjorts på mig på senare år, dvs de har alla papper om mig, det kan läsa allt som finns av intresse som finns om mig.
Om de nu råkar vara läskunniga vill säga! De har svart på vitt och välförvarat i datorn att mina sinnesförnimmelser är udda, att saker som för andra gör jävligt ont, det kanske jag inte ens märker, och sedan annat som inte registreras av "normen" det känns bara så jävla ont. Jag blev precis opererad av en mycket trevlig manlig gynekolog, för polyp i livmodern och samtidigt blev det givetvis också en skrapning av livmoderslemhinnan. Jaha, jag vaknade upp ur narkosen och mådde superbra, inga smärtor eller andra konstiga förnimmelser. Jag hade inget behov av allt smärtstillande jag fick med mig hem därifrån och jag är fullt medveten om att andra har ont och mår dåligt i dagar efteråt.
Bara det borde väl säga något? Att jag inte funkar som normen...
Bara hatar
Ibland när jag för första gången träffar någon så reser sig raggen direkt, jag bara hatar den här personen.
Extra tråkigt blir det alla de gånger som jag bara inte kan undvika att ha att göra med en sådan person, såsom när jag gick i skolan eller när man är på banken, arbetsförmedlingen eller i kassan i affären. Och bara för att den personen på något sätt är så jävla irriterande, om det nu är utseendet eller deras sätt att vara på, deras röst eller kläderna som gör det vet jag inte.
Jag bara hatar dem och vill inget annat än att lå in käften på personen ifråga!
Bara för ett de är de, om ni förstår vad jag menar. Nu är jag ju så väluppfostrad att jag inte gör sånt.
Inte längre i alla fall.
Det hände några gånger när jag var liten att jag gjorde precis vad jag kände, slog tex till en tjej med en stor sten så hon fick sys med 7 stygn, jag var som sagt värsta grabben på våran gård. Numera försöker jag bara att undvika sådana konflikter, jag hade väl suttit på någon anstalt istället för hemma om jag föll för mina instinkter varje gång. Nu undviker jag bara att ha att göra med dessa personer så gott jag bara möjligtvis kan.
Det konstiga med mitt hat, eller min råa antiåati, är att det inte ens behöver vara en person som jag träffat på riktigt i verkliga livet, det finns vissa skådespelare som är så irriterande just på det här sättet men jag vill inte nämna några namn. Ganska lustigt är att min dotter har precis samma sak, hon har också denna outtalade och undermedvetna antipati mot vissa människor och fastän hon numera är tonåring undviker hon fortfarande att ta vissa personer i hand.
Jag hälsar på folk och tar dem i hand fastän det känns äckligt, det hör ju bara till god umgängessed när man träffas, men jag skulle gärna vilja tvätta händerna direkt efteråt. Och det gör jag också så fort jag får chansen till det efteråt. Och hela tiden jag är tvungen att vara i sällskap med en sådan här person försöker jag med allt jag hat bara stänga ute personen, så slutkontentan av sådana här möten brukar vara urusel.
Jag mår dåligt och det är obehagligt en lång tid efteråt. Jag bara skakar av undertryckt motvilja och äckel, ofta resten av dagen går åt till att göra mig av med den andra personen vibrationer.
Extra tråkigt blir det alla de gånger som jag bara inte kan undvika att ha att göra med en sådan person, såsom när jag gick i skolan eller när man är på banken, arbetsförmedlingen eller i kassan i affären. Och bara för att den personen på något sätt är så jävla irriterande, om det nu är utseendet eller deras sätt att vara på, deras röst eller kläderna som gör det vet jag inte.
Jag bara hatar dem och vill inget annat än att lå in käften på personen ifråga!
Bara för ett de är de, om ni förstår vad jag menar. Nu är jag ju så väluppfostrad att jag inte gör sånt.
Inte längre i alla fall.
Det hände några gånger när jag var liten att jag gjorde precis vad jag kände, slog tex till en tjej med en stor sten så hon fick sys med 7 stygn, jag var som sagt värsta grabben på våran gård. Numera försöker jag bara att undvika sådana konflikter, jag hade väl suttit på någon anstalt istället för hemma om jag föll för mina instinkter varje gång. Nu undviker jag bara att ha att göra med dessa personer så gott jag bara möjligtvis kan.
Det konstiga med mitt hat, eller min råa antiåati, är att det inte ens behöver vara en person som jag träffat på riktigt i verkliga livet, det finns vissa skådespelare som är så irriterande just på det här sättet men jag vill inte nämna några namn. Ganska lustigt är att min dotter har precis samma sak, hon har också denna outtalade och undermedvetna antipati mot vissa människor och fastän hon numera är tonåring undviker hon fortfarande att ta vissa personer i hand.
Jag hälsar på folk och tar dem i hand fastän det känns äckligt, det hör ju bara till god umgängessed när man träffas, men jag skulle gärna vilja tvätta händerna direkt efteråt. Och det gör jag också så fort jag får chansen till det efteråt. Och hela tiden jag är tvungen att vara i sällskap med en sådan här person försöker jag med allt jag hat bara stänga ute personen, så slutkontentan av sådana här möten brukar vara urusel.
Jag mår dåligt och det är obehagligt en lång tid efteråt. Jag bara skakar av undertryckt motvilja och äckel, ofta resten av dagen går åt till att göra mig av med den andra personen vibrationer.
Jag hatar mina bröst!
Jag vet inte hur pass vanligt det här fenomet jag har är, vare sig oss Aspergers eller hos norm-människor, men jag hatar faktiskt mina bröst och skulle mycket hellre vara plattbröstad än så här pass utrustad med byst!
Nu är det inte så att jag har extremt stor byst, den är bara alltid i vägen och jag trivdes bättre som ung, smal pojkflicka.
Speciellt otrevligt, nej ordet är faktiskt ÄCKLIGT , är det veckan före mens då de dessutom är ömma och svullnar upp ännu mer. Jag får en fyra fem kilo extra i vätska då och det trivs jag inte heller med, men dessa stora, otrevliga skumpande grejer som hänger här framme de är inget vidage roliga att ha.
Jo visst tycker killar om dem, och visst tycker jag om att killar tittar på mig, vänder sig om till och med men min kropp känns inte som min egen och ibland funderar jag på att bara ta en tilräckligt vass kniv och skära av dem.
Nu är jag inte så knäpp att jag faktiskt skulle ta och göra det, det är stor skillnad på att vilja göra en sak och att i verkligheten ge sig på att utföra den samma. Men utan bröst var bekvämare, ingen bh som skavde, ingen svett som på ett otrevligt sätt slingrade sig ner emellan och under brösten...
Nu är det inte så att jag har extremt stor byst, den är bara alltid i vägen och jag trivdes bättre som ung, smal pojkflicka.
Speciellt otrevligt, nej ordet är faktiskt ÄCKLIGT , är det veckan före mens då de dessutom är ömma och svullnar upp ännu mer. Jag får en fyra fem kilo extra i vätska då och det trivs jag inte heller med, men dessa stora, otrevliga skumpande grejer som hänger här framme de är inget vidage roliga att ha.
Jo visst tycker killar om dem, och visst tycker jag om att killar tittar på mig, vänder sig om till och med men min kropp känns inte som min egen och ibland funderar jag på att bara ta en tilräckligt vass kniv och skära av dem.
Nu är jag inte så knäpp att jag faktiskt skulle ta och göra det, det är stor skillnad på att vilja göra en sak och att i verkligheten ge sig på att utföra den samma. Men utan bröst var bekvämare, ingen bh som skavde, ingen svett som på ett otrevligt sätt slingrade sig ner emellan och under brösten...
