Att leva med Adhd och Aspergers-syndrom

Efter att ha bloggat om min gamla ungdomskärlek igår ,så drömde jag givetvis en konstig dröm om honom i natt. För övrigt kan jag inte komma ihåg att jag någonsin skulle ha haft något annat än konstiga drömmar, så egentligen var det ju bara väntat, att jag hade en konstigt dröm menar jag.

Men själva drömmen hade på något sätt känslan av ett adjö, eller kanske snarare ett avslut, i vårt förhållande. Kanske var det inte förrän nu som jag på riktigt kom över vårt förhållande, till slut. Ett förhållande som vi aldrig ens räknade som ett förhållande, fastän det pågick i åratal men trots det aldrig "var", officiellt. Trots allt är han en person som jag känt i över 25 år, och han är en person som kände mig väl när jag var ung.

Visst har jag tänkt på honom genom åren, kanske har jag innesrt inne hoppats på att det ksnake skulle bli vi, eller borde ha blivit vi två trots allt, men nu vet jag att han inte var den rätta för mig. Ärlighet är något jag skattar mycket högt, och eftersom jag har mina priciper så har väl mitt liv blivit som det blivit. Jag blev aldrig något stort som alla trodde i min ungdom, men jag har åtminstone levt enligt mina egna principer.

Det låter på något sätt så snusförnuftigt och präktigt, det här jag skrev...är jag så präktig?