Allergisk fast inte?
Tja, hur kan nu jag känna mig som helt normal, jag som alltid känt mig som annorlunda och utanför?!? Men hon har den förmågan.
Jag lärde känna henne för ungefär en 5-6 år sedan på ett möte för Asperger kvinnor där jag var med ett par tre gånger på mötena, men eftersom mötena tog musten ur mig så har jag inte kommit mig för att besöke den oftare, även om jag känt mig glad och lättad efteråt, eftersom jag inte är ensam om att vara konstig.
I alla fall, denna väninna, hon hittar på de konstigaste saker och just nu så genomgår hon en psykologisk värdering och gör de mest udda saker för att hon skall må så dåligt som bara möjligt för att hon skall bli sjukpensionerad. Hon har en del matallergier och nu så äter hon det hon är allergisk mot för att må sämre. jag fattar henne inte, om hon verkligen är allergisk så kan hon ju dö!!! Men det kanske bara är inbillning? För det vore inte första gången, för ett par år sedan när hon hörde att jag har Adhd så bestämde hon sig för att hon också skulle ha den diagnosen och beställde tid hos en privatklinik för konsultation. De kunde inte ställa en säker diagnos och ville att hon skulle prova på medicin för att se hur det gick, men eftersom hon var allergisk mot något i medicinerna de föreslog att hon skulle prova så fick hon ingen diagnos, symptomen var väl lite för vaga. Lite hypokondriker kanske hon är.
Och nu äter hon sådant hon inte får...var är logiken?!?
Jag förstår inte varför man gör sig till något man inte är, jag kan acceptera att man överdriver sina symptom en dag då man mår bättre, för att det verkar som om, i alla fall jag, alltid mår bättre just då jag går till doktorn för en krämpa, och dagen efter så är det tillbaka till det vanlig, dvs jag mår förjävligt igen. Har jag någon undermedveten psykologisk rädsla för doktorn?
Nu förstår jag inte... varför äter hon saker hon är allergisk mot för att hon vill bli sjukskriven? Det är väl inte logiskt.
Det där med ADHD lät också märkligt, varför ville hon ha den diagnosen?
Maten hon är allergisk äter hon för att hon skall må sämre än hon egentligen gör...Jag tror att hon tycker att det låter fint med flera diagnoser än "bara" aspergers-syndrom. Kanske har hon inte ens det utan bara fejkar den, också???
Jaha, okey. Kändes bara märkligt om det är en psykologisk utvärdering, att man äter något man är allergisk mot, jag kopplade det till om jag exempelvis skulle äta laktos, som jag ej tål... det skulle ju påverka mig på så vis att jag fick diarré och ont i magen...
Jo, man vet ju aldrig, jag skulle bli skeptisk jag med till det. Särskilt om det är så att man vill ha en till diagnos. Jag blir alltid skeptisk till sådana människor, som håller på så. Jag förstår det inte helt enkelt.
Hon kanske Vill dö? Men inte vågar ta livet av sig "på riktigt"?!