Ingen lägenhet i sikte
Fan också, ingen lägenhet i sikte, och han har inte heller fått tag på något!
Så vi blir kvar i den här, boendes ihop, i minst en månad till! Han kan ju flytta så fort han får en ny lägenhet, men vi blir kvar tills årskiftet med en månads uppsägningstid.
När han är på jobbet går all min tid åt till att ta igen mig, jag samlar krafter för att orka vara hemma tillsammans med honom på kvällen, att sova i samma säng. Jag får absolut inget gjort på dagarna. Och när han är hemma går all min energi åt till att slippa honom, att slippa prata eller att vara i samma rum, så jag gräver ner mig i en bok eller tittar bara på TV, allt, vad som än kommer på TV, bara jag slipper prata och umgås men honom.
Och han vill ju inte flytta, han hoppas ju hela tiden att jag skall ändra mig och vi skall fortsätta som om ingeting har hänt. Men vi kan ju inte bara fortsätta som om ingenting har hänt, det finns ju ingenting att fortsätta med. jag har inga såna känslor för honom längre, som man borde och skal ha om man bor ihop.
Jag kan ju inte bo ihop med min egen brorsa!
För han känns som en bror för mig, mycket kär, och han har varit min allra bästa vän i så många år, men jag tänder inte på honom längre. Jag älskar honom inte på rätt sätt bara. Och inte kan jag bara slänge ut honom heller, eller kan jag?!?
Nej, jag är aldeles för snäll för att göra något sånt, jag bara lider i tysthet...
Ibland blir jag helt tokig av att det inte händer något...allt bara trampar omkring i samma gamla cirkel.
Så vi blir kvar i den här, boendes ihop, i minst en månad till! Han kan ju flytta så fort han får en ny lägenhet, men vi blir kvar tills årskiftet med en månads uppsägningstid.
När han är på jobbet går all min tid åt till att ta igen mig, jag samlar krafter för att orka vara hemma tillsammans med honom på kvällen, att sova i samma säng. Jag får absolut inget gjort på dagarna. Och när han är hemma går all min energi åt till att slippa honom, att slippa prata eller att vara i samma rum, så jag gräver ner mig i en bok eller tittar bara på TV, allt, vad som än kommer på TV, bara jag slipper prata och umgås men honom.
Och han vill ju inte flytta, han hoppas ju hela tiden att jag skall ändra mig och vi skall fortsätta som om ingeting har hänt. Men vi kan ju inte bara fortsätta som om ingenting har hänt, det finns ju ingenting att fortsätta med. jag har inga såna känslor för honom längre, som man borde och skal ha om man bor ihop.
Jag kan ju inte bo ihop med min egen brorsa!
För han känns som en bror för mig, mycket kär, och han har varit min allra bästa vän i så många år, men jag tänder inte på honom längre. Jag älskar honom inte på rätt sätt bara. Och inte kan jag bara slänge ut honom heller, eller kan jag?!?
Nej, jag är aldeles för snäll för att göra något sånt, jag bara lider i tysthet...
Ibland blir jag helt tokig av att det inte händer något...allt bara trampar omkring i samma gamla cirkel.
Kommentarer
Trackback
