Lägenhet i sikte

Helgerna är så jävla långa nu för tiden. Han kommer hem och sedan surfar han bara dagarna i ända. Hela helgen har han nu återigen bara stirrat på datorn, fnissat och chattat med kompisar. Och jag har bara stirrat på teve och inte kommit åt min mejl, inte kunnat blogga. Inte för att jag had mycket post nu imorse, men ändå, och bloggat hade jag ju velat, bara av princip men ville inte ta upp kampen. VIll inte ha bråk, han är girnig nog som det är.

Goda nyheter är nu att vi troligen har hittat ny lägenhet. Eller rättare sagt, vi bestämde oss för att ta den tills vidare och fortsätta leta om i fall att något bättre dyker upp. Och trivs vi så bor vi kvar. ganska lustigt egentligen, lägenheten ligger inte så långt ifrån där vi bodde innan vi blev ihop, och först verkade det dumt att flytta tillbaka till samma område, där jag aldrig trivdes innan, och knappast kommer att göra det nu heller, men cirkeln verkar slutas, kanske finns det något oavslutat för mig där som jag nu måste ta itu med...varken fashionablet eller något vidare attraktivt område, men inte det värsta ghettot heller.

Tja, att vakna tidigare verkar inte gå något vidare. Jag vakar till en klockan två tre på morgonen, sen vaknar jag vid en halv sju eller i sämsta fall som nu i går vid sex, men sedan är jag så groggy att inget blir gjort i alla fall, inte kommer jag ut tidigare på min promenad än innan.

Positivt måste jag nu medge, är att jag i alla fall alla dagar, förutom migrän dagarna har kommit ut på en promenad. Inte den stora rundan som i måndags gav mig ont i vadorna, ryggen och knät fastän jag strecthade efteråt. Kanske var stretchingen inte gjord på nog allvar för att ha nämnvärd effekt, men jag kom i alla fall ihåg att stretcha och det är något det men jag har varit ute och gått, oberoende på vädret, vilket inte varit det bästa den senaste tiden.

Summa summarum, det är svårt att ändra på invanda tidsbestämda rutiner.
Sover lika dåligt som förut.

Jag har nu bestämt mig för att först göra mig beroende av den dagliga promenaden, innana jag börjar rucka på mina invanda tider.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0